I livets labyrint
I livets labyrint kan man gå fel
vägarna är många och farliga en del
Jag önskar jag kunde bättre förstå
och se åt vilket håll jag bör gå
Vill någon hjälpa mig? Det är inte lätt
att ensam i labyrinten hitta rätt.
Tidig höst
Vi går nu in i höstens dunkla gemak
och säger till sommaren farväl.
Men låt oss vara öppna för den mognad
och frid som kan fylla vår själ.
Ja, den tidiga hösten som nu sveper fram
med sin mognad över gärden och hagar
vill mana oss att med tacksamhet,
minnas sommarens ljusa och varma dagar.
Undran
Var finns den kraft som förmår
Tankarnas farkost mäktigt bära
genom sorgens och bekymmers snår,
upp mot månens klara silverskära?
Var finns den hand som tänder
drömmarnas slocknade lyktor igen,
att lysa väg genom mörka länder
där vi stundom får vandra en och en?
Var finns den värmande låga som kan
de frusna hjärtan tina opp
och kanske närma oss till varann
med kärlek, glädje och hopp?
Änkans son berättar
Luk. 7:11-16
De bar mig ut ur stadens port
på väg till graven, för jag var död
Då kom en främling i vårt ort
och såg min mor i hennes nöd.
Han lade handen på min bår
och det gick ut en mäktig kraft
I minnet det så tydligt för mig står
hur jag befriades från bindlarna jag haft.
Han talade så tröstefullt till mor
som den bittra sorg fått smaka
men utav nåd oändligt stor
nu fick sin ende son tillbaka.
Ett sådant under hade ingen förr
hört talas om i Nainas stad
och ryktet spreds från dörr till dörr
om den störste i profeters rad.
Ja, nog var det en sällsam dag
när Livets seger över döden stod klar.
Vi frågar oss ofta, mor och jag,
vem denne profet egentligen var.
